Siestafestivalen

För femte året i rad har jag besökt Siestafestivalen. En trevlig liten musikfestival med en bra blandning av musikstilar. Jag trivs rätt bra där. Enda minuset är väl att i stort sett alla andra där är ungefär hälften så gamla som mig. Det blir liksom lite överdos av Cheap Monday-jeans och Converse-dojor.

Hur som helst så lyckades jag hinna med 28 spelningar där jag såg större delen av spelningen. Sedan var jag på sju till där jag bara kollade 3-4 låtar. En rätt produktiv trio dagar alltså och då stack jag ändå hem tidigt igår kväll. Lite omdömen är på soin plats.

herbrightskies
Jag tycker verkligen inte om den här vågen av screamo och liknande stilar. Tyvärr, för min del iaf, var det mycket sådant i år. Det här var inte särskilt bra.
Betyg 1/5

Jonathan Johansson
Jag har uppenbarligen inte lyssnat tillräckligt mycket på den här killens skiva för det här var väldigt bra.
Betyg: 4/5

Adept
Ännu ett av de där skrikiga emo/hardcorebanden. Inte min grej alls alltså men bättre än annat jag hört.
Betyg: 2/5

Franke
Ett av banden jag såg fram mest emot att få se och de var förvisso bra. Problemet är att det var dåligt med publik och bandet såginte ut att trivas särskilt bra med det. Har kapacitet för mycket mer men ska nog ses på en klubb någonstans då.
Betyg: 3/5

Alesana
Ja herregud, vad ska jag säga om de här? Hörde någon i publiken säga att lustigkurren Bam Margera (ni vet från Jackass) signade de här killarna innan han hört dem. Har ingen aning om det är sant men jag skulle faktiskt kunna förstå det. Musikaliskt sett är det fasansfullt dåligt, men som liveakt är det ruskigt underhållande ändå. Det känns lite som när man är på ett zoo och kollar in aporna, man vet aldrig riktigt vad som ska hända. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att köpa en skiva med dem men om de dyker upp på något annat ställe där jag är så är det mycket möjligt att jag kollar på dem igen bara för att få mig ett gott garv.
Betyg: 3/5

Deportees
Ja, de bjuder på en rätt trevlig spelning med sin trevliga soulpop men det är inte direkt så det sprätter i benen. De visar i alla fall att de har god smak när de helt plötsligt kör igång introt från Animal Collectives fantastiska låt My girls.
Betyg: 3/5

Casiokids
Norsk electronica som jag absolut måste kolla upp lite närmre.
Betyg: 3/5

The (International) Noise Conspiracy
Jag var helt förvirrad här för sångaren såg inte alls ut som Dennis Lyxzén, men det var tydligen han. Det är tydligen hippie-stilen som gäller numera. De bjuder på en show full på energi men det räcker inte riktigt till. Jag tycker om deras tidiga skivor men nu känns de som ett rätt ordinärt rockband. Inte ens Capitalism stole my virginity får mig på gott humör och då är det illa.
Betyg: 2/5

Junior Boys
Oj så bra och oj så lite folk. Folk stod tydligen hellre och väntade på Sonic Youth än kollade på det här. Synd för dem för de bjuder på en vädligt bra spelning med elektronisk pop. Ett av festivalens bästa uppträdanden!
Betyg: 4/5

Sonic Youth
Det här är bandet som var värd entrépengen själva. Har sett dem ett par gånger tidigare och de har de varit lysande. Showen de bjöd på förra året på Way out west är bland det bästa jag sett. Så man har hyfsat höga förväntningar på dem. Jag tycker inte de infrias alls. Ok, jag fattar att de spelar massor av låtar från en skiva som släpps nästa vecka. Men det känns som om de spelar vartenda spår från den och därmed inte har plats för särskilt mycket från deras stora låtutbud. Det är dock inte bara det. De tidigare gångerna jag sett dem så har Thurston Moore och Lee Ranaldo varit som galna på scenen men nu är de förvånansvärt lugna och jag saknar de där galenheterna när de försöker pressa fram så mycket oljud som möjligt från sina instrument. Det är på inget sätt dåligt, men jag förväntade mig faktiskt mer. Det är först mot slutet de tar ut svängarna ordentligt och då är det väldigt bra.
Betyg: 3/5

Parker Lewis
En helt ny bekantskap för mig och en positiv sådan. Har släppt sitt album för fri nedladdning och jag kan rekommendera att man kollar upp honom.
Betyg: 3/5

Hysteria
Jag brukar försöka kolla in några demoband också. Det här var väl rätt ordinär rock, känns som om det finns minst 100 likadana band i bara Sverige.
Betyg: Såg för lite

Expatriate
Kollade bara in slutet på deras spelning och det var inte särskilt mycket folk där. Kan inte vara så kul att komma ända från Australien och spela inför så lite folk. Hur som helst, det lilla jag såg var faktiskt helt OK. Släpper tydligen nytt album snart och jag ska se till att provlyssna på det iaf.
Betyg: Såg för lite

Tysta Mari
Ebba Grön 25 år senare fast inte lika bra.
Betyg: 2/5

Frida Hyvönen
Inte så tacksamt att vara första artisten på största scenen när solen strålar. Och särskilt inte när man spelar den typ av musik som Frida spelar. Folk lägger sig såklart i gräset och tar det lugnt. Hon försöker mana på folk att komma fram och i alla fall några stycken lyder henne. Hon bjuder på några väldigt bra låtar och det är skönt och behagligt. Lite minus bara att det är en kort spelning, hon kunde spelat ett par låtar till.
Betyg: 3/5

Wrestling With Angels
Någon som kommer ihåg när emo inte var ett skällsord? När musikstilen inte bestod av band med tre ord i sina namn med svartmålade medlemmar? Jag gör det för jag lyssnade en hel del på den sortens musik. Jag älskade band som Jimmy eat world och Sunny day real estate. Sedan kom ett holländkst band vid namn This beautiful mess som jag absolut älskar och det är med dem man närmast kan jämföra det här bandet. De var så bra att jag stannade kvar ända till slutet och sket i början på Markus Krunegårds spelning. Verkligen ett namn att hålla koll på i framtiden.
Betyg: 4/5

Markus Krunegård
Jag har alltid tyckt om Laakso och var lite skeptisk när Markus skulle släppa en soloskiva på svenska. Men det blev ju en av förra årets absolut bästa och låtmaterialet passar dessutom väldigt bra live. Publiken är bra med på noterna och när de börjar spela Jag är en vampyr blir alla som galna. De nya låtarna lät däremot lite sämre men som helhelt är det väldigt bra.
Betyg: 4/5

Adiam Dymott
Det är hemskt vilken hype det blivit kring den här tjejen. Själv förstår jag inte rikitigt varför. Jag ser tio minuter och letar sedan efter något bättre att lyssna på.
Betyg: Såg för lite

Dag För Dag
Två syskon som flyttat från SF till Stockholm och inte ens kan uttala bandnamnet, kan det vara något? Ja, det kan det ju. Rätt bra psykadelisk rock och ett bra liveframträdande.
Betyg: 3/5

Eldkvarn
Är inget större fan av bandet men jag tyckte bra om skivan Svart blogg. Tänkte bara gå och kolla lite för att ha sett dem ungefär men jag blev kvar. Förvånansvärt bra av de gamla gubbarna.
Betyg: 3/5

Dundertåget
Hade tänkt kolla mer på dessa en eftersom jag blev kvar på Eldkvarn så blev det bara några minuter på slutet jag såg. Lite synd för det lilla jag såg var väldigt bra.
Betyg: Såg för lite

Marissa Nadler
Sååååååååå långsamt och såååååååå tråkigt. Och jösses så sur hon såg ut hela tiden. Inte undra på att publiken flydde tidigt. Eftersom John ME ställde in kollade jag på hela spelningen och hoppades det skulle bli bättre. Det blev det inte.
Betyg: 1/5

Mando Diao
Vad ser folk i de här jönsarna egentligen? De drar mer publik än något annat och jag fattar bara inte. Det är ju inte bra alls. Och jag står inte ut med band som försöker ta sig själva på så stort allvar och tycker de är så tuffa så. Det går bra när man heter Gallagher, inte när man är en bonne från Borlänge (eller var de nu kommer ifrån). Det låter bara så komiskt i mellansnacket. Ett par låtar är bra men på det stora hela inget vidare.
Betyg: 2/5

I Are Droid
Tyckte mycket om deras debutskiva och ser fram emot uppföljaren. Det enda problemet med den här spelningen var att sångarens röst sprack lite väl mycket, verkade som om han kanske hade lite problem med den. Antingen det eller så har de använt något mirakelprogram till skivan. Väldigt ödmjuka och trevliga killar som snackade mycket med publiken och jag gillar sådant skarpt. De nya låtarna de spelade var också lovande för nästa platta.
Betyg: 3/5

Tiger Lou
Jag var lite tveksam mot herr Kellermans senaste skiva för den var betydligt mer rockig än hans tidigare alster som jag älskar. Men live funkar det förvånansvärt bra och även de gamla låtarna får nytt liv. Oväntat mycket publik var där också måste jag säga. Det blir två tummar upp från mig Rasmus!
Betyg: 4/5

The Spitts
Jag såg de här för ett gäng år sedan på den här festivalen och det var bland det sämsta jag sett. De var så fult stylade och mopsade upp sig som om de var värsta The Hives bara för att de fått en hit på ZTV. Verkar som om någon tagit ner dem på jorden nu för all styling är borta. Det som inte ändrats är dock att de fortfarande suger.
Betyg: Såg för lite

Placebo
Fram till millennieskiftet så var Placebo ett av mina favoritband. Sedan dess har jag inte brytt mig särskilt mycket om dem. Jag lyssnar aldrig på de gamla skivorna och de senaste har jag kanske lyssnat igenom en gång. Inte så att de har blivit dåliga helt plötsligt utan musiken känns sorgligt gammal. Den funkar inte idag. Det är en fin show de bjuder publiken på hur som helst men jag känner absolut ingenting för låtarna. Resten av publiken verkar dock älska Brian Molko precis lika mycket som jag gjorde för 10 år sedan. Det är så att jag saknar det lite grann faktiskt.
Betyg: 2/5

Cult of Luna
Förväntningarna är skyhöga inför den här spelningen. Deras Eternal Kingdom var så löjligt bra och den växer för varje lyssning. Samtidigt har jag börjat lyssna mer på de gamla skivorna också och uppskattar dem mer och mer. Det här är, enligt min mening, sveriges absolut bästa metalband. När de kommer ut på scen är vi nog inte ens 100 personer som står där och väntar. Det verkar inte spela någon som helst roll för bandet för de drar igång en fenomenal version av Owlwood. Sedan bara fortsätter det låt efter låt, det är fullständigt magiskt. Tyngre än något annat jag sett live tidigare. Två furiösa trummisar och tre energiska gitarrister får marken att skaka. De fullständigt utklassar resten av startfältet på Siestafestivalen och det är trist att vi intre var fler som var där. Det är förvisso inte musik för vem som helst och det är kanske lite fel publik för dem på denna festivalen men när så många står och glor på ett skitband som Mando Diao och sedan nobbar detta fattar jag ingenting. Det var till slut Cult of Luna som var värd hela entrépengen ensamma och inte Sonic Youth.
Betyg: 5/5

Division of Laura Lee
Att spela allra först på sista dagen är inte särskilt tacksamt. När sedan Promoe går upp på en annan scen bara en kvart senare är det förstås stenkört. Väldigt lite folk alltså. Men vi som var där fick se en väldigt bra rockshow. En av festivalens bästa spelningar!
Betyg: 4/5

Promoe
Väldigt mycket folk trots att han går upp redan 14:30. Men Promoe har den egenskapen, han är den perfekta killen för en spelning mitt på dagen. Det blir partystämning på en gång. Själv hänger jag med i den glada stämningen men egentligen så saknar jag Looptroop. Det är dem jag älskar. Så den enda gången jag riktigt hajar till är när han drar igång Long arm of the law och Bandit queen, då är det som bäst enligt mig. Ungdomarna verkar däremot tycka att Svenne banan är låten för dagen. De har fel.
Betyg: 3/5

David Sandström Overdrive
Inga höga förväntningar på den här spelningen men blir positivt överraskad. David bjuder på mycket roligt mellansnack och låtmässigt är det för det mesta bra. Men ibland kommer det moment då jag bara står där och saknar Refused eller till och med TEXT.
Betyg: 3/5

Nordpolen
Nä, har aldrig fastnat för de här. Jag tycker ofta om elektronisk pop men inte det här. Dessutom lät det sjukt dåligt live och de såg helt oinspirerade ut på scen. Bara dåligt. Ja, om man bortser från deras intro som bestod i en inspelning av Jussi Björlings O helga natt, det var det bästa med den här spelningen.
Betyg: 1/5

Fatboy
Kollar fem minuter. Sticker iväg och hämtar något att käka istället. Kommer tillbaka och ser de sista tio minuterna. Verkligen inget för mig.
Betyg: Såg för lite

Anna Ternheim
Hur fel kan det gå med den här publiken när man börjar med Shoreline egentligen? Ett lysande drag av Ternheim. Tycker det är väldigt bra drag och det kan man kanske inte tro när man hör låtarna på skiva men hon gör det väldigt bra live. Samarbetet med kompmusikerna är perfekt och de verkar trivas med varandra vilket smittas av på publiken. Bra mellansnack och hennes låtmaterial är väldigt bra med tre bra skivor att välja material från. Tycker hon kör en bra mix av gammalt och nytt också. Helt enkelt en väldigt bra spelning och enda minuset är att jag lyckades sätta mig i gräset på ett tuggummi men det kan jag knappast klandra henne för.
Betyg: 4/5

Molotov Jive
De börjar med att säga att det är kul att vara tillbaka och att de var här för två år sedan och först då minns jag att jag faktiskt sett dem tidigare. Så bra var de då och så bra är de nu.
Betyg: Såg för lite

Phoenix
Det jag väntat på i stort sett hela dagen att få se och än en gång slås jag av hur folk kom i sådana massor för att se Mando Diao men att ett etablerat internationellt känt band som Phoenix drar lite drygt hälften så många. Det är helt galet och jag fattar ingenting. Särskilt inte med tanke på att nya skivan är sjukt bra. För oss som är där (vilket fortfarande är rätt många) så blir det party direkt när man drar igång med nya hiten Lisztomania och sedan fortsätter det med en rad av pophits medan solen går ner. Det enda förvånande är att de inte spelar Everything is everything. Hur som helt, kanonspelning!
Betyg: 4/5

Allt som allt en rätt lyckad festival även om det kanske inte var så många som gjorde mycket mer än man förväntade sig av dem. Trevligt var det hur som helst.