Playing the angel

Depeche Mode är tillbaka med ett nytt album och förväntningarna är som alltid väldigt höga, trots att Exciter kändes sådär och trots att Dave Gahan skulle skriva låtar till skivan (Paper Monsters är bland det sunkigaste jag hört det här årtusendet). Efter en genomlyssning kan jag konstatera att alla de högt ställda förväntningarna infriats.

Det är ett väldigt mörkt och ett väldigt hårt Depeche Mode vi får höra den här gången. En del låtar snuddar på att vara industri. Precious är den enda låten som är lite poppigt glad, många andra låtar kommer nog att spelas en hel del för dansgolven. Dessutom hörs det lite analoga synthar igen, lite tillbaka till det gamla DM.

Inte ens Dave Gahan har kunnat förstöra skivan med sina tre låtar, de är faktiskt riktigt bra de också. Jag fattar inte vad han gjorde på Paper Monsters egentligen.

Ett givet köp är det iaf. Jag passar på att skaffa den limiterade versionen som är en SACD/CD-hybrid. Oj vad grannarna ska få lyssna på DM.