24 bra album från 2010: Del 8

Varje dag fram till julafton kommer jag att skriva om en skiva utkommen under året som jag tycker är väldigt bra. Som en sorts julkalender! Det är slumpen som avgör vilken dag jag skriver om en viss skiva, så ingen inbördes ranking. Länkar går till Spotify om skivorna finns där.

Xiu Xiu - Dear God, I Hate Myself

Man behöver egentligen bara se titeln på skivan för att ana att det här inte är någon solskenshistoria. Men skulle man ändå vara tveksam behöver man bara lyssna på de första textraderna för att alla tvivel ska försvinna.

Beat beat me to death
I said it
Beat beat me to death
Gray death beat me
Jimmy is begging
Beat beat beat beat beat beat

Nä, allting är som vanligt i Jamie Stewarts värld på den här skivan och han kan få Robert Smith (The Cure) att se ut som en riktig muntergök. Jag läste en rätt talande sak på ett forum en gång angående Xiu Xius musik. Någon frågade sig varför de inte hade fler fans och svaret blev att för varje nytt fan som tillkommer så tar ett annat livet av sig.

Att beskriva hur Xiu Xiu låter är inte helt enkelt. Men man kan göra en jämförelse med en målare som gör en tavla med ett väldigt vackert landskap. Sedan tar han varenda pensel och färg som han har tillhanda och bara smetar över i lager efter lager. Xiu Xiu gör i grunden fina poplåtar, men lägger sedan på lager efter lager av ljud och oljud vilket gör att lyssnaren verkligen får anstränga sig för att hitta grundmelodin. Ibland (eller rätt ofta faktiskt) tar det flera lyssningar innan man kommer dit men när man väl gjort det så håller musiken för hur många lyssningar som helst.

Dear God, I Hate Myself är inte Xiu Xius bästa skiva, den titeln hålls fortfarande av Fabulous Muscles, men det är ännu ett väldigt gediget hantverk av en väldigt produktiv artist (sju skivor på åtta år).